Lord Robert Baden-Powell of Gilwell

Scouting grundades av Lord Robert Baden-Powell of Gilwell 1907 i Storbritannien. Baden-Powell var yrkesmilitär och hade tjänstgjort inom den brittiska armén under krigen i både Sydafrika och i Indien. Där utmärkte han sig kraftigt och han tyckte om sitt arbete.

Trots att Baden-Powell var en stor militär, skapade han inte scouting till ett plagiat av det militära livet. Redan från begynnelsen av scouting talat Baden-Powell om ”fredsscouting”. I skriften Scouting for Boys, som Baden-Powell började ge ut 1908, skriver han så här: ”Vår träning är inte militärrisk”, ”Det finns ingen militärrisk baktanke med scouting” och ”Scouting utbildar inte pojkarna till soldater och lär dem inte att slå ihjäl folk.” (Baden-Powell 1990 s 175). Scoutorganisationens grundare gör det alltså mycket klart för oss att scouting tar avstånd från alla likheter med den militära organisationen. Dock finns det en del moment i scoutmetoden som liknar de militära, t ex scoutdräkten, fanorna och scouthälsningen. Samhället har alltid kritiserat scoutingen för dess likheter med försvarsmakten. Enligt resultatet av en genomför SIFO-undersökning 1978 anser totalt 36% av de tillfrågade att scoutrörelsen har alltför många militära drag. Samma undersökning visar också att majoriteten av de människor som inte tycker om scouting anser att verksamheten är auktoritärt uppbyggd och att det finns för många lagar. Dessa drag har ända sedan 1907 ogillats av samhället. ”...och eventuella militära tendenser ogillades av många” (Baden-Powell 1990 s 16).

Scouting for Boys är det första samlade verket där det omnämns hur en scout skall vara. Baden-Powell (1990 s 172) skriver så här om scoutverksamheten: ”Den vill ju målmedvetet fostra pojken till att göra sin plikt och vara andra till nytta och hjälp. Den vill få honom att se sitt ansvar inför framtiden..”. Idén var att ge pojkarna något som de saknade (ridderlighet, sparsamhet, medborgaranda och fosterlandskärlek) genom praktisk fostran. Dessa ting skulle de lärs sig genom företagsamhet, uthållighet, rådighet, pålitligthet och ridderlighet. Detta är vad vi kallar fostran inom scouting, och det är ett av momenten som allmänheten finner som viktigast inom scouting (SSR I:1978). Baden-Powell grundade scoutrörelsen för att fostra pojkarna i England, vilket spred sig över hela världen.

Ledaren skall dock ej undervisa scouterna, men få dem att lära sig själva. Alltså måste det aktuella ämnet göras intressant och lockande. Det leder oss till en mycket viktig komponent inom scouting, som ej tycks ha nått ut till allmänheten (SSR I:1978), inlärningsmetoden ”learning-by-doing”. Alla moment skall anpassas efter denna metod eftersom scouting skall skilja sig från skolans läxläsning. Även detta införde Baden-Powell, men det var den amerikanske pedagogen John Dewey som först introducerade den i samhället. John Dewey ville på 1890-talet protestera mot att de teoretiska studierna blev allt mer viktiga. ”Learning-by-doing” fungerar, såsom namnet antyder, att man lär sig genom praktisk övning. Ett villkor för att detta skall fungera är att den grupp man skall arbeta med är relativt liten, max 7-8 personer (Baden-Powell 1990, Ek 1985). Baden-Powell skriver också (1990) att ett säkert sätt att misslyckas med scouting är att ta emot för många medlemmar.

Nästa viktiga del av scoutmetoden är patrullsystemet. Patrullen är en grupp om just 7-8 jämngamla personer som arbetar tillsammans. Avdelningsledaren skall välja en patrulledare, som är ansvarig för sin patrull. Det är patrulledarens ansvar att vidareutveckla varje patrullkamrats goda egenskaper. Ledaren skall kräva mycket av sina patrulledare för att få bästa resultat. Om man ej ställer krav på dem kommer de aldrig att börja ta egna initiativ, enligt Baden-Powell.

För Baden-Powell var inte scouting en organisation som man tillhörde mellan klockan 18.30 och 20.30 på torsdagskvällar, tvärt om var scouting en livsstil. ”Det viktigaste inom scouting är själva andan.”, skriver Baden-Powell (1990 s 173). Vidare skriver han: ”...och nyckeln till denna anda är romantiken i woodcraft och naturstudier.”. Naturen har alltid varit en mycket viktig del av scoutverksamheten.